Gud kunde inte låta bli att känna viss ömhet för Människorna. De var ju trots allt gulliga, även om de hade svårt med kommunikationen.
Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig
och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig
och give dig frid.
Det var skönt att tänka så. Gud uppfann konjunktiven för att det lät så vackert. Sen uppfann Människorna fjäsket och statistiken och förbannade Gud när de sedan skulle plugga metod på universitetet.
